empty

Har så många virvlande tankar som tränger sig på i mitt huvud just nu. Det är härligt, jobbigt , glädjande men endå sorgliga tankar. Jag skulle vilja stänga av för en stund. Jag vill inte tänka, inte alls bara för en stund.
De lämnar mig inte ens när jag sover. Det är allt och ingenting, som om mitt huvud var en storstad av tankar.
Det känns som om ingen förstår mig nu. Jag är ensam med endast mig själv att diskutera med.
Jag vet nog endå vad felet är, den felande länken i mitt liv just nu. Den som skulle förstå mig och till och med rätta till kaoset. Jag hatar att erkänna det för mig själv och speciellt för alla andra, jag saknar honom, tyvärr . och de som känner mig vet om att jag hatar att visa mig svag men jag kan inte hålla det inom mig längre. Jag känner mig ...tom
varför är det jag som är svag , jag vill inte, jag ska vara stark och inte alls sakna någon. Jag klarar mig själv som vilken annan människa skulle ha gjort. F A N

Kommentarer
Postat av: Karin

stumpan enligt mig verkar du vara stark, starkare än vad jag skulle vara. Men du behöver inte visa dig stark, du är ju fullkomligt mormal som känner dig tom efter ett 10 måndaers förhållande.

puss&kram





2008-10-31 @ 14:11:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback